Att sätta en bra rubrik är en utmaning för skribenter, författare och redaktörer. Det är en fråga om avvägning. På ett begränsat antal tecken ska du både locka och ge en ärlig bild av innehållet. Men det är inte bara för att locka till textläsning som rubriker är viktiga för att kommunicera. I mässprogram, på youtube och i TV-tablån är rubriken ingången. Om rubriken är ointressant får din fina text inga läsare och ditt seminarium inga besökare. Om rubriken är för intressant i relation till innehållet blir besökaren eller läsaren besviken.
Läs förresten gärna våra reflektioner om vad som utgör bra innehåll.
På plats i Almedalen slås man av samverkan mellan rubrik och innehåll minst lika ofta som när man läser artiklar och bloggposter. Jag har gått på flera seminarier som inte lyfter från sin spännande rubrik, ofta av formen ”är det x eller y?”. Panelsvaret visar sig ofta vara ”både och”, och annars hade det kanske inte varit en spännande rubrik. Upplevelsen av seminarierna som överträffar rubriken är förstås färre, jag är inte besökaren som springer på till synes ointressanta arrangemang bara för att ge dem en chans att överrumpla mig.
Ett sätt att ta tempen på diskussionerna som pågår under veckan är att titta närmare på och kvantifiera rubriksättning i Almedalen.
2050 frågetecken
I rubrikerna till Almedalens 3825 seminarier och programpunkter förekommer frågetecknet 2050 gånger. Exempel på kittlande frågor är ”Mest resurser – bäst sjukvård?”, ”Vad händer med landsbygdsbiograferna om biomomsen höjs?”, ”Slutet på västvärlden?” och ”Det ryska hotet – nära förestående eller inget att oroa sig för?”.
Tankestrecket, det retoriska skiljetecknet ”–”, är nästan lika vanligt och förekommer 1500 gånger i programmets rubriker. Exempel ur programmet är ”Jobba, plugga och leva på landsbygden – utan att det laggar ” och ”Inre frid och yttre fred – vad är ditt ansvar i mötet med oliktänkande i samhället?”.
Ordet ”hur” förekommer 782 gånger. Frekvensen av ”?”, ”–” och ”hur” bekräftar uppfattningen man får när man bläddrar i programmet. Det retorisk fråga-svar är en väldigt vanlig figur.
I en föregående post gick jag igenom hur man kan tänka kring sökord. Samma insikter är givetvis något att ta med sig i rubriksättning inte bara när det gäller anpassning för sökmotoroptimering utan också för att locka till läsare och besökare i andra sammanhang.
Sveriges hållbara framtid – vård, barn eller skola?
Planerar du ett pressmeddelande, blogginlägg eller en programpunkt till nästa år är det givetvis en bra idé att kasta ett öga på vilka ord som är vanliga i årets. Jag satte samman en dussinrubrik till den här sektionen av vanliga ord ovan. Lyckligtvis återfinns den här rubriken inte i programmet på riktigt. Å andra sidan, för den hugade är det kanske ett bra tillspetsat ämne?
I den avgränsade data som utgör programmets rubriker kan vi alltså hitta vanliga ämnen, bra för att positionera eller rubriksätta kommande bidrag. En djupare titt avslöjar sätt att rama in dessa vanliga ämnesord. 148 rubriker innehåller formuleringen ”hur kan”, ett exempel är den spexiga ”Hur kan praktiker som yoga och meditation bidra till ett hållbart samhällsengagemang?”. Ordet ”varför” förekommer 68 gånger i rubrikerna, och ”raka svar” hela 47 gånger.
Rubriker är viktigt, särskilt när det är många som trängs om uppmärksamheten. Det gäller här Almedalen där det just nu är som flest parallella seminarier:
Tweet Hampus Brynolf Peak Almedalen
Och det gäller på nätet där stoffträngsel och allas möjligheter att göra sig hörd gör att en bra formulering ökar dina möjligheter att sticka ut och nå fram.
