Millennials (eller generation y eller ”why” som vissa kallar dem) är ett huvudbry. Hur ska man sälja till dem? Hur ska man jobba med dem? Leda dem? Bli ledd av dem? De framstår i rapporter som helt väsensskilda från oss andra. De är narcisistiska. Lata. Samtidigt söker de en högre mening med allt. Vill rädda världen. Jobbar bra i team. Är den första generationen sedan kriget som växer upp under sämre ekonomiska förhållanden och med lägre förväntad livslängd. De har det digitala i sitt DNA men kommunicerar bara med varandra en-till-en och duckar massmedia. Hoppar mellan jobb i jakt på högre lön och stimulans. Värdesätter inte pengar. Är bortskämda.

Det hänger inte riktigt samman. En snabb metastudie över påståenden om millennials ger vid handen att de åtminstone är lika tidigare generationer i det att de är komplexa och heterogena.

“Millennials” kan med fördel uttalas Jerry Seinfeld uttalar “Newman”:

Månadens gästkrönika hos KNTNT handlar om den här knepiga generationen, eller i varje fall om knepigheter i hur de beskrivs: Millennials – bugg eller godis?
Skalbaggif